Pausa

Att ta paus är någonting som jag medvetet har fått lära mig eftersom jag tidigare har bränt ut mig och har lätt att bränna ut mig igen. Det är väldigt lätt att fortsätta med det jag håller på med tills energin plötsligt tar slut. Det är någonting som jag fortfarande jobbar på, att lära mig ta pauser och det är svårt.

Det är svårt att stanna upp när det kreativa flödet är i kraft, då man känner att man måste få ut allt innan flödet sinar. Det är dock bara en känsla, en primitiv känsla som står som grunden till att man tror att källan sinar.

Vad om jag släpper taget? Vad om jag ger efter och litar på livsflödet i stället? Att det som jag behöver kommer till mig bara jag har tillit. Ja visst är det ju så! Så vad är det som gör att jag håller fast i den gamla trostanken om att det kreativa flödet skulle sina om jag tar paus???

Det är bara att kavla upp ärmarna och bege sig på en färd inombords.

Var känner jag motstånd, var känner jag rädsla, var sitter min brist på tillit?

För mig så känns det som en sorg och trötthet i hjärtat, att inte känna att jag räcker till, i tarmen att hålla fast vid gamla trossystem… i solar plexus sitter det lilla barnet ihopkurat och ensam i solskenet på ängen.

Att våga bryta systemet, bryta mönstret och vara annorlunda, göra annorlunda och veta att det skickar iväg vågor som påverkar alla runt omkring mig. En del tar tacksamt emot och bärs av vågorna eftersom de känner igen sig och får hjälp. En annan del simmar bort eftersom det inte är för dem och några ställer sig som stora block eller bildar vattenvirvlar som skjuter tillbaks en svallvåg när det triggar en nertryckt känsla inom dem.

Vad?! Det hade inte alls med tidsanvändningen att göra!

Tidsanvändningen är nog viktig när det gäller ens kraft och energi, den är dock en vana och en livsstil som kräver medvetet arbete för att förändra. Och nu när jag vet att orsaken till rädslan att släppa taget om kreativiteten egentligen har att göra med att våga vara annorlunda, oberoende vad det väcker inom andra människor, så kan jag jobba med att frigöra mitt inre barn och låta det dansa och skratta på blomsterängen. Att vårda mitt hjärta och låta sorgen och tröttheten helas. Att tillåta mig själv känna och veta att jag räcker till just som jag är utan prestationskrav. Att släppa taget om alla trossystem som jag vuxit upp med, som endast är hindrande trossystem, i kärlek och vetskap om att allt är för allas högsta bästa.

Tacksamt vandrar jag vidare på min livsväg, som emellanåt är en liten ringlande stig, men alltid i riktning mot ljuset.

Känner du igen dig? Vad har du fastnat i? Vad har du för trossystem som håller dig tillbaka? Var det här hjälpsamt för dig?

Behöver du hjälp med att gå djupare inom dig själv? Behöver du hjälp för att se och förstå var du befinner dig just nu och vad du önskar uppnå eller skapa i stället? Kanske Coaching eller Kvanthypnos skulle passa dig som hjälp och stöd i din personliga utveckling?

Eteriska oljor är till stor hjälp när man jobbar med sina känslor och känslominnen som blockerar ens utveckling. Till textens känsloblockeringar använder jag mig av följande eteriska oljor: Inner Child, Awaken, Release, Frankincense och möjligen även Vetiver för jordande och lugnande effekt. När vi andas in doften av rena eteriska oljor går de direkt till det limbiska systemet i hjärnan där alla våra känslominnen och på dem baserade trossystem finns lagrade. Rena högkvalitativa eteriska oljor kan hjälpa oss i våra känsloprocesser, med sina naturliga egenskaper. Vill du veta mera om eteriska oljor? Ta kontakt.